Kvalitet och kontroll
Olika typer av grader på metalldetaljer
Grader kan beskrivas efter hur de uppstår, hur de ser ut eller var de sitter. De här indelningarna överlappar, så ange både gradens form och läge när en avgradningsprocess ska väljas.
Kort svar: Fyra vanliga mekanismbaserade typer i teknisk litteratur är Poisson-grad, uppvikt grad (roll-over), rivgrad (tear) och avskärningsgrad (cut-off). I praktiska arbetsinstruktioner kan det vara tydligare att beskriva graden visuellt och ange om den sitter på en ytterkant, vid ett hål, i ett spår eller där en detalj har kapats.
Grader indelade efter hur de uppstår
| Typ | Bildning | Beskrivning vid inspektion |
|---|---|---|
| Poisson-grad (Poisson burr) | Materialet deformeras plastiskt och pressas i sidled kring skäreggen. | En upphöjd materialkant intill det bearbetade området. Mekanismen går inte alltid att fastställa enbart från ett foto. |
| Uppvikt grad (roll-over burr) | Materialet böjs över kanten när verktyget lämnar arbetsstycket i stället för att skjuvas rent. | En böjd eller vikt läpp, ofta vid verktygets utgångssida. |
| Rivgrad (tear burr) | Materialet rivs eller brister ojämnt i samband med bearbetningen. | En oregelbunden, utdragen eller delvis lös kant. |
| Avskärningsgrad (cut-off burr) | Material blir kvar när en detalj eller spåna skiljs från arbetsstycket. | En rest vid kapnings-, avsticknings- eller separationspunkten. |
De engelska termerna förekommer i forskningslitteratur om gradbildning. Svensk dokumentation beskriver ofta graden med ord som uppvikt, riven, valsad eller avskuren. Sådana formord är användbara, men ska inte automatiskt betraktas som entydiga översättningar av en mekanismbaserad kategori.
Termiska skärrester behöver beskrivas separat
Vid termisk skärning, till exempel laser- eller plasmaskärning, kan stänk, smälta partiklar och slagg bli kvar på detaljen. Sådana skärrester kan behöva efterbearbetas, men hör inte till samma mekanismbaserade klassificering som de fyra gradtyperna ovan. Beskriv vad som faktiskt finns kvar och var det sitter.
Beskriv också gradens placering
- Ytterkant: grad längs en skuren, fräst eller svarvad profil.
- Hål och tvärhål: grad vid hålets in- eller utgång; graden kan vara svår att se och komma åt.
- Spår och urtag: materialrest i en kant där verktygets bana eller åtkomst begränsas.
- Kapningspunkt: rest där komponenten har skilts från stång, plåt eller annan råvara.
- Gjutskarv: överskottsmaterial längs delningslinje eller matningspunkt; bedöm separat från grader efter skärande bearbetning.
Varför bildas grader?
Gradbildningen påverkas bland annat av materialets duktilitet, verktygets geometri och skick, skärriktning och hur arbetsstycket stöds när bearbetningen avslutas. För termiska skärprocesser påverkar även skärförhållanden och material. Samma komponent kan få olika grader på olika kanter, så välj inte process utifrån en enda synlig grad.
Så lämnar du ett användbart underlag
- Markera graden på ritning eller foto och ange om den sitter vid verktygets in- eller utgång.
- Beskriv material, tillverkningsmetod och om ytan har beläggning.
- Ange vad som får förändras: kantbrytning, radie, mått, gänga eller tätningsyta.
- Definiera hur kvarvarande grad och kantprofil ska inspekteras.
- Prova avgradningen på representativa detaljer och kontrollera resultatet mot kraven.
En skarp konstruktionskant är inte automatiskt en grad. Gradning tar bort oönskat material; kantbrytning förändrar avsiktligt geometrin. Läs också om vad gradning innebär, gradning av invändiga kanter, olika metoder för gradning och vibrationsbearbetningens process och media. När graden tas bort med massbearbetning kan även val av slipmedia och mediets skärverkan påverka kantprofil och mått.
Teknisk referens
Den mekanismbaserade indelningen i Poisson-, roll-over-, tear- och cut-off-grader beskrivs i forskning om gradbildning vid bearbetning. Se Lee och Dornfeld, “Micro-Burr Formation and Minimization Through Process Control”. Artikeln är på engelska och indelningen ska inte ersätta ritningskrav eller inspektion av den aktuella detaljen.
Vanliga frågor om gradtyper
Hur skiljer man mellan olika typer av grader?
Beskriv både formen och placeringen. Poisson-grad, uppvikt grad, rivgrad och avskärningsgrad beskriver bildningsmekanismer; ytterkant, hål, spår och kapningspunkt beskriver var graden sitter.
Vad är skillnaden mellan en uppvikt grad och en rivgrad?
En uppvikt grad böjs över kanten när materialet följer verktyget ut ur snittet. En rivgrad uppstår när materialet brister eller rivs loss ojämnt i stället för att skjuvas rent.
Är slagg och stänk samma sak som en grad?
Inte alltid. Smälta partiklar, stänk och slagg från laser- eller plasmaskärning är termiska skärrester. Beskriv dem separat från mekanismbaserade grader och ange var resterna sitter.
Kan gradens mekanism fastställas från ett foto?
Ett foto kan visa form och placering, men räcker inte alltid för att avgöra hur materialet deformerades. Ange bearbetningsmetod och verktygets in- eller utgångssida när det är känt.
Vilka uppgifter ska finnas i en avgradningsförfrågan?
Bifoga detaljritning eller markerat foto, material och tillverkningsmetod samt gradens placering. Ange också krav på kvarvarande grad, kantprofil, mått och inspektionsmetod.
Behöver alla grader tas bort på samma sätt?
Nej. Gradens storlek, material, åtkomst och kantkrav påverkar metodvalet. Prova på representativa detaljer och kontrollera att funktionella kanter eller mått inte förändras oavsiktligt.